Nu är det bara 4 mil kvar till Stockholm!
Etapp 10, Hjälsta-Bro, 17.5
Behaglig värme, lite sol då och då, men aldrig olidligt hett kännetecknade dagens vandringsväder. Liksom igår var det Charlotte Frykenlund och kantor Gudmund Frenskar som höll korum. Vi sjöng ”Morgon mellan fjällen” och ”Härlig är jorden”. Eftersom det är det 17 mai sjöng vi sedan ”Ja vi elsker dette landet…”, som en liten hyllning till våra norska vandrarvänner Thurid Kristiansen fra Moss og Jon Erik Jacobsen fra Oslo.
Vi var 56 st (varav några nya eller nygamla vandrare) som gav oss av över Upplandsslätten ner mot Bålsta och Bro. Här ligger de små sockenkyrkorna tätt – Hjälsta, Övergran och Yttergran. På knappt två mil vandrade vi genom fyra socknar. Det gör vi inte hemma i Dalarna!
Mellan Hjälsta och Övergran finns milstolpar bevarande. De står helt enligt ”instruktionsboken”, 1 mil, ¼, ½ mil, och med ett avstånd av en gammal svensk kvartsmil, c:a 2672 meter. Stolparna, från 1850, har landshövdingens i Uppsala län Robert von Kræmers initialer. På en av socklarna hade man år 1866 lagt till ”6 mil från Stockholm”. Robert von Kræmer var en mycket driftig landshövding vid mitten av 1800-talet. Han är ombesjungen i Gunnar Wennerbergs Gluntarne: ”Kors vad den Kræmer är bra för staden, han bygger broar och planterar träd”.
Vid avtagsvägen in mot Biskops-Arnö väntade en överraskning. Den ihåliga eken hade av vandringen egen ”Pippi” fyllts med sockerdricka. Vi gick sedan en äldre vägsträcka ned mot Övergrans kyrka. Vi slipper därmed gå längs gamla Stockholmsvägen, som fortfarande är ganska så trafikerad.
Vid Övergrans kyrka bjöd Övergrans kyrkoråd även i år på varm korv och kaffe och visar än en gång på att engagemanget kring vår vandring blir allt större och större. Vi hade även möjlighet att gå in i kyrkan och se de fina kalkmålningarna av Albertus Pictor från 1470-talet. Dessa hade varit övermålade i många århundraden, innan de tog fram och restaurerades i början av 1970-talet.
Från Övergran följde vi Upplandsleden ända fram till övergången av E18. Upplandsleden följer på många ställen den urgamla åsvägen. Vid Ekila finns en mycket förtätad väghistorisk miljö, med brofästena för gamla Ekila bro bevarande (stenvalvbron revs på 1970-talet), en milstolpe från 1850 och en runsten som berättar att ”Andvätt och Kiti och Kår och Bläse och Djärv de reste denna sten efter Gunnlev sin fader. Han föll österut”.
Vid Draget i Bålsta fanns ytterligare möjlighet med sedvanlig påfyllning av näring. Vi är inte de första som rastade där. Här finns nämligen en minnessten med informationen att ”Carl XIV Johan åt här 1839 5/6”. Kungens resvagn hade gått sönder och kungen väntade här medan den lagades. Vi vandrade sedan längs den gamla 1700-talsvägen, med en stor samling av forntida hålvägar.
Efter att ha kommit ut på gamla E18 igen var det en lång sträcka fram till Upplands-Bro, men även här kunde man långa stycken följa den gamla vägen.
Framme vid Klints hembygdsgård i Bro väntade som vanligt Börje Sandén och Hans Ström och en stor stab av personer från Bro och Låssa hembygdsförening. Vi åt en härlig husmanskost – köttfärslimpa.
Börje Sandén berättade som alltid initierat om traktens intressanta historia. Bro har många gånger varit inblandad i rikshistorian. Även dalfolket har varit inblandade i rikshistorian här. Bro Spelmän underhöll på nyckelharpa. Till kvällskaffet bjöd Jon Erik och hans svenskfödda hustru Britt Sandberg, från Grangärde, på 17 mai tårta.
Årets inkvartering skedde i Bro sporthall. Här fanns rejäla duschmöjligheter, vilket uppskattades av alla.
Enköpingsposten gjorde ett reportage i höjd med Övergrans kyrka.
Dagens etapp till Klints hembygdsgård i Bro var 29,6 km.
Fjärdsmans Olof
Tätklungar rycker ifrån, strax efter start från Hjälsta bygdegård. |
|
Rast vid Ekila bro. |
