35 vandrare har gått hela vägen från Mora.
Dag 7 Folkärna – Saladamm, 18 maj 2010
Det var åter en fin och solig dag när vi samlades på morgonen i Sjövik folkhögskolas kapell, där korum ägde rum, under ledning av prästen Jörgen Eriksson från Folkärna församling.
Bernt Wahlgren, som var ansvarig för dagens etapp informerade om vägen och dagens program. Bernt och hans medhjälpare hade som vanligt lagt ned ett stort arbete med att allt skulle fungera på ett bra sätt.
Från Sjövik anslut en grupp av cirka 30 elever, med olika typer av handikapp, med ledare. Vid Folkärna kyrka anslöt årskurs 4-6 i Lundens skola, cirka 25 personer med ledare. Vi hade också med oss Katarina Kogoj från Slovenien, som studerar kulturtolkning och förmedling vid universitet i Newcastle. Hon gör för närvarande praktik vid Dalarnas museum och ville se och uppleva hur det är att ”förmedla” kulturhistoria på det sätt som en Storvandring gör. Totalt deltog 146 personer på dagens vandring, vilket är rekord.
Före start vidtog gruppfotografering av de långvandrare som varit med sedan Mora, inalles 35 stycken.
Första stopp var Bergshyttan, där enligt tradition numera byn bullar upp till ett hejdundrande kaffekalas, med mer än ”sju sorters kakor”. I Västra Bergshyttan inrättades på 1600-talet en bergstull, vilket visar på platsen och vägens betydelse en gång i tiden. Vägen fortsatte sedan uppför Tjyvberget och gränsen mellan Dalarna och Västmanland. Vid gränsstenen ”Dalskillnan” från 1793 tog vi definitivt klivet över till Västmanland. Just uppe på berget är vägen relativt orörd en kortare sträcka. Vi gick sedan längs den s.k. ”Västra grändvägen” ner mot Möklinta.
I den lilla byn Bor möttes vi av en nyhet. På Mats-Persgården kommer man inom kort öppna ett gårdsmejeri för tillverkning av olika mjölprodukter från getter. Vi fick provsmaka olika getostar och även getkött. Man bjöd även på kaffe och kolbullar. Ett trevlig tillskott som visar att folk längs vägen uppskattar våra vandringar och vill hjälpa till på olika sätt. Från Born följde också ytterliga vandrare med till Möklinta.
I Möklinta var det i år lunch i bygdegården, arrangerat av ”Möklintaprojektet”, ett EU-projekt som bl a går ut på att marknadsföra vandringsleder inom socknen, inklusive Dalkarlsvägen.
Vi vandrade sedan vidare längs åsen mot Forneby. Här stod tidigare en runsten, som nu finns på hembygdsgården. Runstenens plats ”wedh Forneby på ååsen” vittnar om åsen som urgammal färdled, vilket också milstolpen från 1855 bär vittne om.
I Vigelsbo var det också en nyhet. Inne på en gård hade ”Möklintaprojektet” ordnat så att lokala handlare bjöd på fika och frukt.
Sedan gick färden vidare genom skogarna ned mot Saladamm. Bernt Wahlgren hade tidigare varnat för att det var mycket blött på stigen där, men de senaste dagarna vackra väder hade torkat upp det mesta.
Övernattningen skedde som tidigare år på Ösby naturbruksgymnasium i Saladamm.
Dagens sträcka var 36 km.
Fjärdsmans Olof
Klass 4-6 i Lundens skola följde med till Utsund. |
|
Trötta med glada vandrare vilar i Möklinta. Yngve Kjellgren från Knivsta och Gudrun Liss från Falun. |
