Framme på Skansen. Ett 40-tal personer har vandrat större delen av Dalkarlsvägen och 22 personer har gått hela den 36 mil långa vägen från Mora.
Dag 12 Solna – Skansen, 23 maj 2010
Sista dagen började i regn. Per Mårthans höll ett kort korum och läste en bön på Rättviksmål. Många tidigare etappvandrare och funktionärer mötte upp redan i Solna, så vi var drygt 70 personer, varav många i sockendräkter, som vandrare i väg genom Hagaparken till Norrtull. Dit var det omkring 6 km. Regnet upphörde efterhand.
Trafikapparaten vid norrtull håller på att byggas om, så vi skymtade tullstugorna mellan byggkranar och avspärrningar. Mellan de två små tullstugorna från 1740-talet gick den gamla infartsvägen till Stockholm. Stadstullen var i bruk 1622-1810. Här brukade dalfolket samlats för gemensam vandring hemåt – ”Marschen går till Tuna på hed och backar bruna” som Karlfeldt en gång skaldade.
Wasahof var första ”vätskekontrollen” med kaffe och andra drycker. Johan Spendrup stod själv vid en av spakarna.
Därefter var det fritt att ta sig ned till Strandvägen. Dit kom två bussar med sockenklädda supportrar, hantverkare och Vikarbyns lilla spelmanslag under ledning av Margaretha Mattsson.
Kvart i tolv gick vi sedan, med två ridande poliser i spetsen, mot Skansen. Fanborg, spelmän, även från Dalaföreningens spelmanslag i Stockholm, vandrare, dräktklädda och övriga ”gynnare” totalt cirka 250 personer.
Precis när vi närmade oss Skansen grindar kom regnet igen. Tråkigt, spelmännen måste skydda sina fioler, så det blev ingen musik när vi anlände till dansbanan på Bollnästorget. I hällregnet genomfördes dock välkomstprogrammet där, med ytterligare spelmansmusik. Nu kunde spelmännen stå under tak. Här gavs en liten försmak om det kommande programmet på Moragården. Spelmansmusik hornblåsning av Täpp Lars från Malung och kulning av Pauline Palmcrantz från Siljansnäs. Pelle Lindström spelade en låt på munspel. Han och Pellas Mats fortsatte sedan med ett musikprogram på Moragården.
På Moragården fortsatte sedan programmet. Här fanns också korgtillverkare och hårkullor från Våmhus, dalahästtillverkare från Nusnäs och en bandväverska från Leksand.
Vi fick information av Charlotte Ahnlund Berg från Skansen, om Skansen grundare Artur Hazelius och alla kontakter Skansen har haft med Dalarna genom tiderna. Här har många trädgårdskullor herrarbetat.
Jag berättade om herrarbetet historia och varför vi idag vandrar på de gamla färdvägarna till Stockholm. Täpp Lars berättade om skinnare, fäbodar och vandringar i Malung.
Vid 16-tiden var programmet slut. Men då hade nog många vandrare redan hämtat sin packning för sista gånger ur lastbilen från Dalregementsgruppen och börjat bege sig hemåt. Längt hem hade Luisa, som skulle flyga till Verona, för att sedan arbeta igen på måndag morgon.
22 personer hade gått precis hela vägen från Mora till Stockholm, En kärntrupp på cirka 40 personer hade varit med på de flesta etapperna.
Nu åker alla hem till sig, vårdar fötterna men framför allt minnet av tolv fantastiska dagar på de gamla färdvägarna från Mora till Stockholm.
Ett stort tack till alla hängivna medarbeta längs vägen! Utan deras frivilliga och engagerade arbete har inte ett sådant stort projekt kunna genomföras. Ett stort tack självklart till alla i styrelsen för Föreningen Dalkarlsvägen som på olika sätt medverkat till att vandringen kunnat genomföras. Sist men inte minst viktigt ett stort tack till vandringsledaren Per Mårthans och Anders Holmer som slit hårt för att allt skulle gå i lås.
Sedan den första Storvandringen 2000 har naturligtvis organisationen förbättrats avsevärt. Vi har gjort en del nya vägval och skyltning med föreningens blåvita dalpilar och andra skyltar har kontinuerligt förbättrats. Snart är hela Dalkarlsvägen från Mora till Stockholm uppmärkt med fasta skyltar.
Vi får se när nästa Storvandring äger rum!
Fjärdsmans Olof
På väg upp mot Skansen. |
|
Pelle Lindström o Pellas Mats spelar på Moragården . |
